Fredrik Reinfeldt bör åtalas för folkmord!

Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt bör åtalas för folkmord i Libyen och för att föra det svenska folket bakom ljuset. Han bör få sällskap i rättssalen av krigsminster Sten Torlgfors, Calle Bildt, Maud Olofsson, Jan Björklund, Göran Hägglund och Urban Ahltin. Det finns idag tillräckligt mycket bevis från många av varandra oberoende källor, som visar att det pågår ett folkmord av Natos flyg och allierade rebeller. Idag vet vi också att FN:s resolution 1973 inte bara grovt har missbrukats. Den har också fattats på ett felaktigt och direkt lögnaktigt material.
Ansvariga utgivare för gammalmedia bör likaså ställas till ansvar för att medvetet undanhålla information för sina läsare och därmed hjälpt regeringen att föra svenska folket bakom ljuset. Vi borde ta hand om våra egna krigsförbrytare, innan vi ställer krav på andra. Dessutom är de brott, som gjort att Gaddafi skall ställas inför Internationella domstolen (ICC) av den arten att de bleknar och tynar bort i jämförelse med de brott Nato och deras skyddslingar dagligen begår.
Natos krig mot staten Libyen har gjort att mellan 30000 och 50000 människor har förlorat livet. Av dessa är de flesta oskylda offer, inkluderande många barn och åldringar. Det är detta vår regering och vår statsminister måste ställas till ansvar för.
Senast idag kan vi läsa hur DN döljer de brott som begås i staden Sirte. Man berättar bara hälften av sanningen. Det finns inget om terrrorbombningar av Nato och rebellbanditerna, döda civila och förstörd infratstruktur.(DN)

Terrorbeskjutning av sirte

Allt fler civila flyr staden, trots att Khaddafi-armén försöker hålla dem kvar, skriver DN. Inget om att alla som rebellerna tror har något samröre eller sympatiserar med Gaddafi fängslas eller kanske mördas på platsen. Vad skulle du göra? Vad skulle jag göra? Förmodligen förneka Gaddafi, minst tre gånger innan hanen gal!
Skall man få en mera allsidig bild av det som händer får man i vanlig ordning läsa utländska medier. Klassperspektiv har gjort en bra sammanställning av olika mediauppgifter.
Times reporter Tom Coglan, som finns vid fronten rapporterar att folk som strömmar ut ur staden anklagar Nato och rebellerna för folkmord. Ögonvittnen berättar hur skolor och lasarett bombats. En flyende berättar att han förlorat sex familjemedlemmar.
I Klasskampens artikel finns länkar till bl a Times och andra medier, som ger en mer allsidig bild än de svenska.

Människorättsorganisationer bidrag till kriget

Ibland får man spännande uppslag i kommentatorsfältet. Erik H gjorde mig uppmärksam på denna artikel av Libya360, som i sin tur en rewriting från Mahdi Darius Nazemroayas blogg. Kontentan är att människorättsorganisationer användes för förevändning av FN för att starta kriget i Libyen.  Libyan League for Human Rights (LLHR) fick 70 olika människorättsorganisationer att underteckna en skrivelse, som sändes president Obama och FN:s generalsekreterare Ban ki-Mon. Brevet som ni kan läsa i sin helhet i båda bloggarna, innehåller alla de anklagelser, som sedan en efter en har kunnat vederläggas som rena lögner. Bakom skrivelsen står Mohamed Eljahmi, som också är en av undertecknarna. Han är en känd försvarare av de mänskliga rättigheterna i Libyen, men också bror till Fathi Eljahmi, Libyens mest kände dissident, som tog i fängelse 2009.
LLHR är knutet till International Federation for Human Rights (FIDH).  FIDH har enligt artikelförfattaren band till National Endowment for Democracy (NED). NED är en amerikansk organisation, som ekonomiskt skall stödja USA-vänliga länder i deras strävan mot demokrati.
Det är brevet från dessa människorättsorganisationer, som finns listade hos Libya360, som ligger bakom FN:s resolutioner och sanktioner. FN har aldrig brytt sig om att undersöka sanningshalten i anklagelserna.
Enligt Sliman Bouchuiguir generalsekreterare i LLHR, har t ex rapporten om massaker i Benghazi aldrig kunnat bekräftas. Att så många organisationer kunde "luras" att skriva under brevet, bygger enligt Bouchuiger, på att man är ett tajt nätverk.

Kopplingar mellan LLHR och övergångsrådet

Brevet från människorättsorganisationerna sändes den 21 februari. En knapp vecka senare bildas Nationella övergångsrådet (NTC). Flera av medlemmarna i LLHR är eller kommer troligen att ingå i övergångsregeringen.
Överst på listan står Dr. Mahmoud Jibril. Han är som ni vet toppnamn i NTC. En annan höjdare Ali Tarhouni, lär bli olje- och finansminister. Uppgifter gör gällande att han tränats i USA och var närvarande vid alla stora möten om regimskifte.
Sliman Bouchuiguir har också band till USA. Han gjorde en doktorsavhandling vid George Washington universitetet.

Falska bevis

Jag har tidigare skrivit att sanningen inte är rebellernas bästa gren. En efter en har lögnare avslöjats. Man drar sig inte ens för att manipulera bilder. Inte heller drar sig en organisations som Human Right Watch sig för att sprida dem. Tillsammans med journalisten CJ Chivers presenterade man bilder för Ny York Times, som sades vara bevis på att Gaddafis styrkor använde klusterbomber. Bilderna har dock visat sig vara manipulerade. Genom teknisk analys, som i och för sig övergår mitt förstånd, har man kunnat fastställa att bilderna tagits fyra dagar innan bombanfallen påstås ha skett. (Jetpack)

Bilderna är också manipulerade i Photoshop. Man kan t ex se att strecken inte går genom bokstäverna på vidstående bild.
Bilderna finns kvar på HRW:s hemsida. Orginalbilderna finns tydligen också för nedladdning för den som önskar testa dem.

Jabril och Jalil

Vore det inte så allvarligt kunde man tro att det var ett komikerpar eller seriefigurer. Men detta är Natos lakejer i Libyen.
Bloggen "Rebel Griot" gör gällande att arbetet med att störta Gaddafi började redan 2007 och nyckelfigurerna är nämnda Jabril och Jalil. Hur det är med detta vill jag låta vara osagt, men hur de manövrerade sig till positioner och vilken roll de spelat innan kriget startade och de hoppade av från Gaddafi är intressant.
Abdul-Jalil blev justiteminister i Libyen 2007. Som justitieminister såg han till 100-tals Gadaffi-motståndare frigavs från libyska fängelser. Bland dessa medlemmar ur Libyan Islamic Fighting Group – vilket inkluderade dess grundare Abdulhakim Belhadj, som nu är överbefälhavare i Tripoli. Andra dagen på upproret fritogs de sista 100 medlemmarna ur fängelset. Dagen efter avgick Jalil från sin post och anslöt sig till rebellerna.
När det gäller att titta på hur Jalil agerat under sin tid vid makten, har Wikileaks varit behjälpliga. Hemliga dokument visar vilken roll Jalil och Jabril spelat.
 En stor del av samtalen mellan Jalil och representanter för USA handlade om hur man skall privatisera Libyens ekonomi. Jalil var entusiastisk, men trodde att det behövdes ett regimbyte. "Mindre prat och mer verkstad" var det som gällde.

Jalil

Jalil ordnade privata möten med USA-folk vid sidan av de officiella kanalerna. Den läckte amerikanska kablar berömde hans "villighet att låta sin personal att kommunicera med emboffs [ambassaden] utanför officiella kanaler" och konstaterade att "hans organisation verkar ha ett parallellt spår i säkra visum godkännanden, förbi protokollet och UD [ministeriet för utrikesministeriet. (Wikileaks).

2007 fick också Mahmoud Jibril jobb i Libyens regering.Amerikanska tjänstemän var mycket positivt  över Jibril efter ett möte i maj 2009. De drar slutsatsen att "Med en doktorsexamen i strategisk planering från University of Pittsburgh, är Jibril en seriös samtalspartner som" har amerikansk prespektiv". Jibril hjälpte också till att sätta upp sex träningsprogram för amerikanska diplomater.(Wikeleaks).


Det är alltså många stigar som leder till USA..........

(DN)