fredag 9 september 2011

Våra pojkar kommer inte hem i kistor


Nato och dess springpojkar har lärt sig läxan från Vietnam, Afghanistan och Irak. Det har inte varit bra för hemmaopinionen att deras pojkar kommer hem i kistor. I Libyen har man därför överlåtit det smutsiga jobbet på marken åt andra. Själva anfaller man i princip försvarslösa mål och sprider död och förintelse. Att 50000 människor så här långt fått sätta livet till och en miljon befinner sig på flykt ger inte beslutsfattarna dåligt samvete. Man fördrar att blunda på båda ögonen för säkerhets skull.
Läser just en TT-artikel i en papperstidning. Mats Brindesjö, flygtaktisk chef för flygvapnet uttalar sig:
Det finns fortfarande motståndsfickor med regimtrogna, som fortsätter trakassera civilbefolkningen. Om rebellerna beter sig lika illa mot civila (som de Gaddafi-trogna), anser Brindesjö att det finns mandat att hindra dem.
Nato har inte lagt två fingrar i kors för att skydda någon civilbefolkning hittills, så detta är bara jävla skitsnack som skall fortsätta föra svenska folket bakom ljuset. Dessutom finns det inga rapporter om våld mot civila från Gaddafis sida den senaste tiden. För övrigt har det ju visat sig att det mesta våldet sedan lång tid tillbaka begås av rebellerna.50000 döda innebär kanske minst 250000 sörjande, människor som förlorat nära och kära. Detta föder hat, inte minst mot främmande makter som bombat från hög höjd utan att ta konsekvenser av den död och förintelse man skapat.

Sverige satsar 80 miljoner kronor extra till SÄPO för ökat terroristskydd, EU totalt 1 miljard. Detta är pengar som vår krigsmakt borde betala. Innan Sverige beslutade sig för att delta i kriget i Afghanistan, fanns inget hot mot Sverige. Nu är vi en nation i krig på två fronter. Det känns tryggt att fronterna är långt borta, men är de verkligen det? Skall vi förvånas över att det finns folk som inte tycker om oss?


I går kväll hade jag svårt att sova efter att ha sett en video om Natos offer, så jag skrev ett brev till Gustav Fridolin i Miljöpartiet:

Hej Gustav!
Jag har ända sedan Miljöpartiet bildades röstat på partiet i alla val, såväl lokalt som på riksnivå. Under en följd av år var jag partiet behjälpligt lokalt med att skriva motioner och andra typer av skrivelser. Min hustru representerade partiet i fullmäktige under två mandatperioder.
Men nu är det slut. Anledningen är partiet stöd till den svenska insatsen i Natos anfallskrig i Libyen. Ingen vet hur många som fått sätta livet till. Bedömningarna varierar från 20000 till 50000 människor. Majoriteten av dessa är civila som dödats av Natos bomber med hjälp av svensk flygspaning.
Svenska folket har förts bakom ljuset av den ensidiga rapporteringen i svensk massmedia och av politiker som du Gustav. Sten Tolgfors är inte längre försvarsminister, utan krigsminister. En gång var jag stolt över svenska fredsbevarande insatser i orosområden. Nu skäms jag över vad jag ser och läser. En massaker pågår av svarta, libyska medborgare, gästarbetare och Gadaffi-soldater, allt tack vare Natos insatser.
Rebellernas överbefälhavare i Tripoli, Abdul Hakim Belhaj, har ett förflutet i Al Qaida. Här kan du få veta lite mer om honom.
Libyens förre justitieminister Mustafa Abdul Jilal, numera av Nato tillsatt ledare för NTC, övergångsrådet, fått sina tillgångar utomlands frysta? Att han inte skulle ha försett sig under sin tid som minister är osannolikt. Troligen är istället att hans förmögenhet utomlands fyllts på. Jilal var för övrigt mannen bakom dödsdomarna mot de fem bulgariska sjuksköterskorna. Svarte Petter blir inte Snövit över en natt.
Var detta verkligen vad du röstade för när du stödde regeringen? Anser du verkligen att Nato följt FN:s mandat? Vilken information byggde du till ställningstagande på?. Vet du att eventuella flygangrepp från regeringssidan mot civila aldrig bekräftats? Vet du att demonstrationerna i Benghazi började med att några hundratal demonstranter brände ner polisstationer och andra regeringsbyggnader? Om jag hade varit med och fattat ett sånt beslut som du gjort, skulle jag sova väldigt dåligt om natten.
Med vänlig hälsning
Old Wolf

Ett brev med liknande innehåll gick till Sveriges krigsminister Sten Tolgfors. Jag räknar inte med något svar, utan det gjordes mest för att döva mitt eget samvete.

För övrigt rapporterar DN att strider brutit ut mellan rebeller och Gaddafi-trogna nära Bani Walid. Det verkar som de 70-100 Gaddifi-trogna biter ifrån sig rätt bra mot 10 000 rebellsoldater.

3 kommentarer:

  1. Det är bra att du skriver OldWolf men för att slippa ljuga skriftligt kan de förstås inte ge något svar.
    När vi inte kan välja i en så stor fråga som att gå ut i onödiga krig eller ej går det knappast att kalla Sverige för en demokrati längre men för många är frågan så pass viktig att de väljer att rösta på SD som är det enda riksdagspartiet som är öppet emot vårt deltagande i Libyen.

    Av just Miljöpartiet kunde vi förväntat oss mera men det kan vara som så att de helt enkelt inte vågar om de riskerar kritik för att stödja SD's åsikter.
    SD har på så vis fått orimlig makt när de övriga partierna tvingas, av princip, rösta tvärs emot SD i alla lägen.

    Värst av allt är ändå hur de låter sig styras av media utan att ifrågasätta vad som är sant eller inte. Våra politiker lyssnar hellre till media än till sina väljare.
    http://www.youtube.com/watch?v=5WSC5vHsrVM

    SvaraRadera
  2. Erik H
    Jag har som sagt inte förväntat mig något svar och håller med dig i det du skriver. Det paradoxala är att man i Libyen stödjer rasistiska krafter, som får SD att framstå som rena blöjpartiet

    SvaraRadera
  3. Tack! för inlägget och för mailet, jag instämmer helt, är också miljöpartist och har varit partilös de senaste åren.

    SvaraRadera

Kommentera gärna, men använd någon form av namn, eftersom det är svårt att svara anonyma.