Förundersökningen mot Assange väcker nya frågor

Ofta har det sagts när det gäller anklagelserna mot Julian Assange, att vi vet ju inte vad dom hänt. Det mesta har härrört sig från hörsägen och rykten, bl a från läckor ur förundersökningen. Nu behöver vi inte gissa längre. Hela förundersökningen finns på nätet. I förundersökningen, som ligger som underlag för att tingsrätten och hovrätten beslutat begära Julian Assange, har i alla fall målsägarna Anna Ardin och Sofia Wilén fått berätta sina historier. Jag måste säga att jag blir rädd a rättsstaten Sveriges vägnar. Jag är visserligen inte jurist, för att travestera på Claes Borgström, men jag förstår att åklagaren Eva Finné lade ner hela historien med motiveringen att "brott föreligger inte". Läs och begrunda. Är det detta vi i Sverige kallar våldtäkt? Har detta någon förankring förutom hos radikalfeminister? Är det förankrat i allmänt rättsmedvetande? För mig är det lika lite som att teckningar kan vara barnporr och domen mot Magnus Hedman och denna bisarra sexköpslagen.
Åklagaren Marianne Ny beslutade att driva fallet vidare, sedan målsägande biträdet Claes Borgström, begärt överprövning av Finnés beslut. Marianne Ny lovade då vända på varje sten. Så mycket matnyttigt verkar hon dock inte ha hittat. Några som däremot vänder på varje sten och hittar mycket matnyttigt är grävarna på Flashback.
Ardin och Wilén går inte till Norrmalms polisstation, när de skall göra anmälan, som ligger i närheten och har öppet på kvällen. Paret går heller inte till Södermalmspolisen, som ligger närmast Ardin.
Man väljer istället Klarapolisen, strax innan de ska stänga. Där arbetar denna dag Irmeli Krans. Hon är aktiv inom socialdemkraterna, precis som Anna Ardin. Hon bor på Södermalm, precis som Ardin. Sannolikheten för att de två inte känner varandra sedan tidigare är obefintlig. Sannolikheten är väl också ganska stor att Ardin och Krans pratat med varandra innan på telefon.
Det kan väl kännas tryggt att vända sig till någon man känner i ett sådant här ärende. Jag hade förmodligen gjort samma sak. Alltså inget konstigt med det.
Kanske borde Krans ha övervägt om det är lämpligt att hon håller förhör med Sofia Wilén? Men detta kan jag också låta passera. Däremot händer det något i nästa skede, som man kan ställa sig frågande till.
Förhöret med Wilén genomfördes som s k konceptförhör. Det innebär att förhörsledaren för anteckningar under förhörets gång, som sedan tolkas och renskrives av förhörsledaren. Förhöret finns alltså inte inspelat.
Förhöret skrevs in på datorn den 20 augusti. När Krans sedan skulle renskriva detsamma den 23 augusti, kunde hon inte komma åt det i datorn. Först den 26 augusti skrevs förhöret in på nytt utifrån de anteckningar som gjorts. Anteckningarna är då 6 dagar gamla, men hon får ändå ihop 5 sidor väldigt utbroderande text. Det gjordes också vissa "nödvändiga ändringar". Denna text har inte lästs och godkänts av Wilén, vilket är brukligt.
Till saken hör att det var den 25 augusti som Finné tog beslut att lägga ner utredning, eftersom det inte förekommit något brott. Ett beslut hon grundade på Ardins och Wiléns berättelser, som hon fann trovärdiga.
Finné måste alltså ha tagit del av Krans första rapport från den 20 augusti, den som helt plötsligt inte fanns tillgänglig för Krans den 23.
Marianne Ny har den nya versionen när hon fattar sitt beslut den 1 september. Vad skiljer de båda versionerna åt? Blev version 1 raderad? Av vem i så fall? Vilken roll spelar polisens familjevåldsutredare Mats Gehlin i denna soppa? Hur ser sosselinjen Ardin-Krans-Borgström ut?
Claes Borgström hävdar i en intervju med Expressen att ett andra förhör hölls med en av målsägarna den 2 september. Något sådant förhör finns inte i förundersökningen.
(DN), (SVD)