Skola ville stoppa 3 pepparkaksgubbar

I helgen tillfördes Sverigedemokraterna nya sympatisörer. Det var när lille Mio, 10 år, på Kanalskolan i Laxå inte fick vara pepparkaksgubbe i luciatåget (AB). När hans mamma ringde skolan upplystes hon om att man tagit bort sången för att inte stöta sig med någon. Med andra ord var skolan rädd för att någon skulle uppfatta den gamla julsången från 1913 som rasistisk. Mios mamma gjorde följande reflektion:
– Då sa jag att om man nu ska dra saker till sin spets ska inte Mio vara med i något Ku Klux Klan-tåg. För det är vad det är – de har vita strutar och vita klänningar.

Nu backade skolan efter att det hela blev en riksnyhet. Ändå var åtgärden sanktionerat ändå uppe i högsta ledningen.

Margaretha Zetterlund, barnomsorg- och utbildningschef i Laxå kommun, säger hon att pepparkaksgubbarna portades eftersom de bestämt sig för att inte sjunga pepparkakslåten ”Tre pepparkaksgubbar”.

Plötsligt var dock allt ett missförstånd. Zetterlund gjorde en pudel

Vi komma, vi komma från pepparkakeland
och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand
Så bruna, så bruna vi äro alla tre
korinter till ögon och hattarna på sne
Tre gubbar, tre gubbar från pepparkakeland
till julen, till julen vi komma hand i hand
men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis, de ville inte resa från vår pepparkakegris.

Texten skrev av Astrid Forsell Gullstrand och musiken av Alice Tegnér och har alltså sjungits i snart 100 år. Blir nästa steg att man inte kan äta pepparkakor, som är formade som gubbar och gummor? Kanske skulle vi fokusera på annat när det gäller att arbeta för människors lika värde, oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning  eller religion. Trams som detta, Lilla Hjärtat och Tintin i Kongo gynnar inte detta arbete, tvärt om!