Vad är sanning om Assad och Syrien?

"Om en lögn upprepas tillräckligt ofta blir det till slut en sanning". Denna devis av nazitysklands propagandaminister Goebbels används även idag för att lura oss och vi har inget lärt oss av historien. Den som trodde att Saddam Husseins massförstörelsevapen, som inte fanns, men som orsakat miljontals döda och ett mellanöstern i kaos, skulle få oss att bli mer kritiska är naiv.
När våra MSM och politiker vandrar hand i hand med USA och Nato och förmedlar deras ensidiga budskap förs vanligt folk bakom ljuset i tron att dessa förmedlar någon form av objektiv sanning.

Härom dagen uppmärksammades jag på en enkät från Folkpartiet om hur vi kan få slut på kriget i Syrien.
I förordet skriver partiets utrikespolitiska talesperson Birgitta Ohlsson:
"Förhoppningarna om att folkets protester under den arabiska våren 2011 skulle leda till en demokratisk utveckling i Syrien infriades aldrig. Krav på demokratiska reformer möttes med obönhörligt våld från den brutala Assad-regimens sida. Sedan dess har ett blodigt krig rasat med 250 000 döda, där Assad-regimen använder kemvapen och tunnelbomber mot befolkningen"

Detta är ett talande exempel på hur "Goebbels-taktiken" slagit rot bland ledande politiker och förs fram som en sanning.

När det gäller sarin-attacken i staden Ghouta med över 1000 döda, varav många barn, beskylldes genast Assads regim för denna. President Obama hade strax innan gått ut med beskedet att han dragit en "röd linje" för en intervention om Assad använde kemiska vapen mot sin befolkning

Pulitzer vinnande undersökande journalisten Seymour Hesh kunde istället visa att det var syriska rebeller som låg bakom och att gasen levererats från Turkiet. Med andra ord en "false flag attack" för att motivera USA att gå in med trupper och störta Assad.

Nu verkar det inte heller som om ens USA:s egen underrättelsetjänst var övertygad om Assads skuld och Obama fick inte sin vilja att gå i krig godkänd av senaten.

Heshs påståenden bekräftas nu av två turkiska parlamentsledamöter,  som har undersökt vad som hänt och har lagt fram dokument som visar att krigsbrott begåtts inom Turkiets gränser. (Before its news)

Naturligtvis vägrar Erdogans regering att ta tag i frågan och gå till botten med den. Inte heller uppmärksammats detta av västerländska MSM. Därmed lever vandringssägnen vidare.

Det verkar inte som man kan eller vill ställa den logiska frågan, vem tjänar och vem förlorar på det som hände. Om Obama säger att det går en röd linje vid användning av kemiska vapen, varför skulle då Assad direkt gå och göra det? Ställ dig den frågan om flera liknande händelser i t ex Ukraina och Libyen.

Vad hände då i Syrien 2011 när det blodiga inbördeskriget startade. Den bilden som förmedlats är att Assad brutalt våld slog till mot fredliga demonstranter. Jag har tidigare visat att USA sedan länge haft planer på regimskiften i Irak, Libyen, Syrien, Iran och Libanon. Mellan 2006 och 2010 spenderade USA 12 miljoner dollar (105 miljoner SEK) på ett regimskifte i Syrien. (USA och Nato bakom flyktingkrisen)

För att hitta vad som egentligen hände måste man lämna MSM och hitta alternativa källor, precis som t ex när det gällde Libyen. 

Det fanns orsak till missnöje i Syrien på grund av stor arbetslöshet och uteblivna sociala reformer, frysta löner m m, vilka till stor del berodde på krav från Internationella Valutafonden IMF. Det fanns också en del att önska när det gällde mänskliga rättigheter. Trots det var Syrien den enda sekulära staten i MÖ kvar efter krigen i Irak och Libyen. Det regerande Baath-partiet representerades av såväl muslimer, som kristna och druser.

Demonstration för Assad i Damaskus 2011

Trots den bild som målats upp i västerländska medier så hade Assad ett stort folkligt stöd, vilket bl a flera stora demonstrationer visade. Dessa användes dock i media istället för att visa som att det var missnöjesyttringar.

Demonstrationerna som ledde till kriget startade inte heller i Damaskus utan i gränssstaden Daraaa med 75000 invånare.

De rapporter som kom från händelserna kring demonstrationerna var ofta "vittnen" eller "aktivister". Det fanns inga oberoende källor. I de initiala rapporterna fanns inga besked om skjutna poliser, utan bara att det var 15 döda.

En rapport i den israeliska tidningen "The Israel News Report" berättar dock om åtminstone 7 poliser och 4 demonstranter hade dödats. Om poliser dödats måste det ha funnits beväpnade terrorister bland demonstranterna, vilket också Assad hävdade (precis som Gaddafi).

Batth-partiets högkvarter och en domstolsbyggnad sattes i brand. Det finns också uppgifter om utplacerade krypskyttar.

Det var med andra ord ingen fredlig demonstration, vilket hävdades i västerländska medier. Precis som i Libyen dödades initialt poliser, men genom att mörka detta kunde man bygga upp myten om Assad som en brutal slakatare av det egna folket.(Globalreascher)

 

Ett vittnesmål från den holländske prästen fader Frans van der Lugt , bosatt i Syrien. (Han mördades av okända män i sitt hem 2014).

Fader Frans vittnar i brev om händelserna:

“From the start the protest movements were not purely peaceful. From the start I saw armed demonstrators marching along in the protests, who began to shoot at the police first. Very often the violence of the security forces has been a reaction to the brutal violence of the armed rebels.”

Moreover, from the start there has been the problem of the armed groups, which are also part of the opposition….The opposition of the street is much stronger than any other opposition. And this opposition is armed and frequently employs brutality and violence, only in order then to blame the government." (The Brics Post)

Mer kring det som hände i början av det sponsrade upproret finns att läsa här. 

Läser man på finner man allt för många likheter mellan det som hände i Libyen, Syrien och Ukraina för att det skulle vara tillfälligheter. Detta är något att fundera på för de som tror att Nato är vägen till fred och stabilitet i världen.

Genom att föra vandringsägner och myter vidare bidrar politiker som Birgitta Ohlsson och Margot Wallström till att vilseföra svenska folket.

Bra och kritiska artiklar om Syrien finns bl a på bloggen Jinge.se