fredag 24 april 2015

Sverige och Nato bär skulden till att flyktingar dör på havet


En gång i tiden, för inte så länge sedan, hade invånarna i Libyen Afrikas högsta levnadsstandard. All utbildning och sjukvård var fri. Landet var sekulärt och andra religioner än islam tilläts verka ostört. Varje ungt par fick ett räntefritt lån av staten på $50 000 när de gifte sig.
Det var innan Nato och Sveriges bomber började falla. Nu drunknar libyerna i överfulla båtar på Medelhavet. I Europa är vårt största bekymer hur vi ska hindra flyktingarna att komma hit.
Jag är beredd att säga att ta hit varenda en. Ta ansvar för det skamlösa krig, som förstörde livet för miljoner människor.
Jag skrev massor om kriget när det begav sig och man kan säga att det öppnade ögonen på mig. Jag upptäckte hur lögnen blev legitim hos inte bara politiker, utan också hos den gammelmedia, som jag tjänat nästan hela mitt yrkesverksamma liv. Hur sanningen till varje pris skulle undanhållas den vanlige medborgaren. Det är intressant och lärorikt att gå tillbaka och läsa igen och se hur allt går igen i land efter land.
Idag är IS fritt spelrum i Libyen

Den 1 september 2011 skrev jag t ex följande:
"Målet var att krossa Libyens ekonomi"
 Ingen vet hur många som dödats i Natos "beskydd av civila", men uppgifter gör gällande att det skulle röra sig om 50000 människor. I så fall är det närmare 1 procent av landets befolkning!
Det har talats mycket om bakgrunden till kriget och varför västvärlden måste sätta stopp för Khaddafi. På nätet hittade jag denna intressanta analys.
“Ett faktum sällan nämnt av västvärldens politiker och massmediernas förståsigpåare: Libyens centralbank är 100 % statsägd ... För närvarande skapar den libyska regeringen sina egna pengar, den libyska dinaren, med hjälp av sin egen centralbank. Få människor kan hävda annat än att Libyen är en suverän nation med egna stora tillgångar, i stånd att bära upp sitt eget ekonomiska öde. Ett stort problem för globalistiska bankkarteller är att de för att göra affärer med Libyen måste gå genom den libyska centralbanken med dess nationella valuta, ett ställe där de har absolut noll herravälde eller makt-mäklande förmåga. Härav följer att uppgiften att undanröja Libyens centralbank (CBL) måhända inte dyker upp i Obamas, Camerons och Sarkozys tal, men det är förvisso högt uppe på den globalistiska dagordningen att dra in Libyen i den egna fållan av medgörliga länder.”
Libyen har inte bara olja. Enligt IMF har Libyens centralbank nära 144 ton guld i sina bankvalv. Vem behöver BIS, IMF och deras regler med den sortens bas för tillgångarna?
Och det är uppenbarligen så som det libyska systemet fungerar. Enligt Wikipedia tillhör det Libyens centralbanks åligganden att ”ge ut och reglera sedlar och mynt i Libyen” och att ”bevilja och hantera samtliga statliga lån”. Libyens helt statsägda bank ger ut den nationella valutan och lånar ut den för statliga ändamål.
Det skulle förklara varifrån Libyen får pengarna för att stå för gratis utbildning och sjukvård och ge varje ungt par $50 000 i räntefritt statligt lån. Det skulle också förklara varifrån landet fick de $33 miljarderna för att bygga vattenprojektet Stora Konstgjorda Floden
Lånen är räntefria och detta reducerar investeringskostnaderna med 50%.
Det ligger i västmakternas intresse att slå sönder detta system
Målet var att krossa Libyens ekonomi. Därför måste Gaddafi bort!
Libyen var också centralt för Afrikas självständighet genom att tillhandahålla möjligheter för fattiga afrikanska länder att klara investeringar utan att förlita sig på västkontrollerade organ som IMF eller Världsbanken. Den libyska regeringen hade avsatt 32 miljarder dollar för stora investeringsprojekt i Afrika, kommunikationssatellit, afrikansk centralbank, afrikansk valutafond och afrikansk investeringsbank. Pengar som togs i beslag vid angreppet 2011.

Nato förvandlade alltså med svensk hjälp ett välmående land till ett land i fullständig kaos. Ingen tog ansvar för det man ställde till med. En upprorisk ledare var mördad. Ingen ska sticka upp mot petrodollarn, IMF och USA.

Historien upprepar sig och politiker och journalister fortsätter att blunda med bägge ögonen.



'

tisdag 21 april 2015

Carl Bildt rådgivare åt regeringen i Ukraina

Bildt tillsammans med Ukrainas president Porochenko

Expressens Niklas Svensson har varit ute och rest med sin gode vän Carl Bildt. Samtidigt har han gjort en intervju, där förre utrikesministern får breda ut sig utan en enda kritisk fråga eller följdfråga. Att Bildt lider av allvarlig ryssfobi är ingen nyhet. Däremot var det bra att han bekräftar det vi redan anat, att han numera är rådgivare till regeringen i Kiev.
"Klimkin är angelägen om att få till ett snabbt möte med Bildt, och de försvinner i väg in i en avspärrad VIP-del i lokalen.Senare berättar den tidigare utrikesministern att han numera agerar som inofficiell rådgivare åt Ukrainas utrikesminister.
– Jag fick uppdateringar och lite idéer. Vi träffades så sent som för tio dagar sedan, och vissa idéer ska vi nu arbeta vidare med. Ibland har jag idéer om vad man ska göra, och de lyssnar."
"Vilka är då dina råd till de styrande i Ukraina?
– Just nu var det olika detaljer om den politiska processen om Minskavtalet, där jag tycker att de skulle göra lite annorlunda och vara mer aktiva. Det ska vi hålla kontakt om den närmaste veckan." (Expressen)
Carl Bildts delaktighet i krisen i Ukraina är inget nytt. Man kan säga att han var med från början. Tillsammans med sin kollega i Polen, Radosław Sikorski, var han initiativtagare till "Eastern Partnership". Det är ett verktyg för att flytta fram västs positioner österut och försvaga  och störa Ryssland i motsvarande grad. Man vänder sig till de forna sovjetrepublikerna Armenien, Azerbaijan, Vitryssland, Moldavien, Georgien och Ukraina. EU blev garanter efter ett möte i Prag 2009.
De drivande krafterna har varit Bildt och Sikorski, som både intagit en mycket aggressiv hållning mot Ryssland. I Bildts fall har detta varit signifikativ under hela hans politiska karriär, liksom han positiva inställning till USA och Nato.
Här är svenska regeringens inställning till avtalet, som bland annat har som ett mål att införa visafria resor (Regeringen).
Parallellt har olika NGO:s (Non Government Organisations) arbetat för att undergräva sittande regimer och anpassa länderna till EU och Nato. Vi vet att det bara i Ukraina från USA:s sida satsats 40 miljarder kronor sedan landet blev självständigt.

Under oroligheterna 2013-2014 besökte Carl Bildt Kiev minst 5 gånger.  I samband med att Kiev beslutade sätta in militär mot separatisterna i östra Ukraina i april förra året, befann sig Bildt, som av en händelse i landet.
– Min ukrainske kollega sade att de har mycket klara bevis för att den ryska säkerhetstjänsten FSB agerar i de här städerna, sade Bildt då till Dagens Nyheter.
Det behöver väl inte tilläggas att Bildt och den svenska regeringen gav sitt oreserverade stöd till statskuppen i Kiev, liksom dess våldet mot den egna befolkningen.
Genom sina uttalande via sociala medier och till olika nyhetsmedier har Carl Bildt fungerat som en utmärkt ambassadör för den ukrainska regeringen.
Det helt riskfritt att påstå att inte ett kritiskt ord kommit från vare sig Carl Bildt eller regeringen under hela krisen. Allt är Putin och Rysslands fel.

Den som följt Carl Bildt via sociala medier vet vilken nära kontakt han hela tiden haft med makthavarna i Kiev. Därför är det ingen överraskning att han är en rådgivare till regeringen.
Carl Bildt "slog igenom" internationellt i samband med den s k ubåtsaffären 1983.
"En av medlemmarna i ubåtskommissionen var nuvarande utrikesminister Carl Bildt, som då var enskild riksdagsman. Ett par dagar efter det att kommissionen presenterat sin rapport åkte Bildt till Washington och pratade ubåtar och säkerhetspolitik med amerikanska säkerhetsexperter.
Det ledde till en offentlig bannbulla från regeringen Palme och gjorde i ett nafs Carl Bildt känd för en större krets. Bildt har därefter vid upprepade tillfällen hävdat att Sovjetunionen och senare Ryssland kränkt svenska vatten, även efter Hårsfjärden."(Aftonbladet)
Det har spekulerats mycket kring Carl Bildt och hans agerande i olika internationella frågor. Min uppfattning är att det är en farlig man, som bör ha så lite inflytande som möjligt. Tyvärr lär vi få se hans namn dyka upp än här, än där även i framtiden.


lördag 18 april 2015

Dödslistan


Kan ni ens i tanken föreställa er att inrikesdepartemenetet öppnar en webbplats där allmänheten kan skicka in uppgifter om personer de anser vara rikets fiender? I princip handlar det om ALLA som är i opposition mot regeringen. Ett sanktionerat angiveri med andra ord.
Att inrikesdepartemenetet i Stockholm skulle öppna en sådan webbplats är tack och lov otänkbart. Vi har Researchgruppen, vilket är illa nog.
Nu är detta realitet i ett annat europeisk land, som gör anspråk på att leva upp till västerländska värderingar, vill bli medlem i EU och Nato.
Läsare av denna blogg förstår att det handlar om Ukraina och ni är dessutom, precis som jag, inte ett dugg förvånade över att det inte finns ett ord i vår gammalmedia. Inte ens efter mordet på journalisten Oles Buzina i Kiev för tre dagar sedan.
 Bilden till vänster visar Buzinas uppgifter på listan. De lades upp av en användare "404" två dagar innan mordet.
Dagen innan mördades före detta parlamentsledamoten Oleg Kalashnikov några dagar efter att "404" lagt upp honom på listan. Kalashnikov var ledamot av förre presidenten Viktor Yanukovychs parti, Party of Regions. Kalashnikov var dessutom en av arrangörerna av den senaste demontrationen utanför den amerikanska ambassaden i Kiev.
Samtidigt mördades en annan journalist i Kiev,
Sergey Sukhobo. En tredje journalist, Olga Moroz,  hittades död för två dagar sedan. Hon hade utsatts för fysiskt våld. Moroz arbetade med att avslöja korrupion inom regeringen,

En artikel om morden och listan finns att läsa i Aletho News. Där kan ni också läsa om länken mellan dödslistan och inrikesdepartementet.
Sedan oroligheterna startade förra året har 12 journalister dödats i Ukraina. Minst 15 radio- och TV-kanaler har förbjudits. All opposition är i princip förbjuden. Säkerhetspolisen går hårt fram och många människor sitter fängslade utan rättegång. Right Sector har fritt fram att misshandla och kränka oliktänkande.
En annan journalist Ruslan Kotsaba är fängslad för att han vägrade medverka i kriget mot sina landsmän i öst.
Varför är inte detta intressant för gammalmedia att skriva om? Passar det inte in i bilden om att allt ont i världen kommer från Putin? Allvarligt talat vet jag inte, men med pengar kan man fixa allt.
Surfade på en artikel i en blogg som heter FAIR. Den handlar om ryska och västerländska troll och hur lite som skrivits i media om de sistnämnda. Beror det på att gammalmedia är en del av denna trollarmé?
Wikileaks publicering av läckta mail från nöjesjätten Sony hur omfattande propaganda spelet är och vilka krafter som spelar med
USA har nu skickat soldater till Ukraina för att utbilda bl a nazisterna i Azov bataljonen. Kanada och UK följer naturligtvis efter pappa. En redan spänd situation blir inte mindre spänd av detta, tvärtom.
Jag kan höra krigstrummor och ljudet kommer inte från öster.



http://sputniknews.com/europe/20150417/1021004753.html
http://nsnbc.me/2015/04/17/ukraine-and-americas-weaponising-of-ignorance/
https://niqnaq.wordpress.com/2015/04/17/enigmatic-stuff/
http://fortruss.blogspot.se/2015/04/ukrainian-insurgent-army-upa-claimed.html



torsdag 16 april 2015

Ukraina erkänner nazister som samarbetade med Hitler


- Det finns inga nazister i Ukraina, sa dåvarande utrikesministern Carl Bildt. Och den som bara följer vår gammalmedia kan luras att tro på honom.'
Nazister, neo-naziter, fascister eller ultra-nationalister, eller vad man nu kallar dem, har funnits i ledande ställningar ändå sedan statskuppen i Kiev i februari förra året. Och långt innan dess.
Ukraina har ett svart förflutet när det gäller nazismen. Under WW2 stred ukarinska nazister på Hitler sida. Namnet Stepan Bandera har lyfts fram som en nationalistisk hjälte i västra Ukraina. Hans rörelse kallades Banderas eller Banderites. Under WW2 organiserade de Ukrainian Waffen SS Galician, Nichtengall, and Roland Divisions. Tillsammans är de ansvariga för 500 000 människors död, främst polacker och judar. Utan tvekan handlade det om folkmord.
Det är alltså dessa massmördare, som tillsammans med OUN (Organization of Ukrainian Nationalists) nu av det ukrainska parlamentet, radan, erkänts som folkhjältar. (Jerusalem Post).
The Simon Wiesenthal Center är starka i sitt fördömande:
“In the same spirit the decision to honor local Nazi collaborators and grant them special benefits turns Hitler’s henchmen into heroes despite their active and zealous participation in the mass murder of innocent Jews. These attempts to rewrite history, which are prevalent throughout post-Communist Eastern Europe, can never erase the crimes committed by Nazi collaborators in these countries, and only proves that they clearly lack the Western values which they claim to have embraced upon their transition to democracy,”
Att det finns privata bataljoner som stridit mot separatisterna i Donbas, som är öppet nazistiska är också en sanning, som helst förtigs av gammelmedia. Svenske nazisten Mikael Skilt slåss t ex för Azov-balajonen.
Till detta kan läggas Right Sector, vars våldsamma agerande på Maidan möjliggjorde statskuppen. Efter denna har de i stort sett haft fria händer att agera hur de vill. Bland annat bär gruppen det direkta ansvaret för massakern i Odessa, där minst 40 personer brutalt mördades. 
En stor del av de dödande skotten på Maidan kom från byggnader kontrollerade av Right Sector. Vem eller vilka som låg bakom massakern är ännu inte utrett. Inte heller morden från Odessa är utredda.
Gruppens symbol är i svart och rött, samma som Bandera och hans mördare använde.
Right Sectors ledare heter  Dmytro Yarosh. 
Han är ledamot av Ukrainas parlament, radan,
 Yarosh har nyligen utnämts till rådgivare till överbefälhavaren Viktor Muzhenko.
Vi har alltså ett land i Europa, som hyllar nazismen och som utnämner företrädare för nazistiska åsikter till höga positioner. Detta land har ett oreserverat stöd av USA/EU/Nato.
Här hemma i ankdammen förfasas vi över Sverigedemokraterna, vilket väl närmast är att likna vid regeringpartierna i Ukraina.
Jag skrev för ett tag sedan en blogg, där jag undrade över varför regimen i Kiev undandrar sig all kritik för sitt agerande. "Varför ingen kritik mot regimen i Kiev?".
Förtigandet av nazism och ultranationalism är ytterligare ett exempel. 800 mille ska vi ge till Kiev. Stefan Löfven och Margot Wallström har varit i Kiev och givit sitt stöd till regimen
Expressens Niklas Svensson var där tillsammans med Löfvén, men kom inte längre än till huvudstadens exklusiva barer. Arbetet för att tvinga in oss i Nato är målmedvetet och drivs av gammelmedia, krönikörer och politiker.
Hyckleriet har tydligen inga gränser. Är det bara jag som känner obehag?




söndag 5 april 2015

2 000 000 skäl till att tacka nej till Nato


1 000 000 döda i Irak, 220 000 döda i Afganistan och 80 000 döda i Pakistan på grund av USA och dess allierades "war on terror". Siffrorna har tagits fram av tre politiskt oberoende fredsorganisationer, Physicians for Social Responsibility, Physicians for Global Survival, and International Physicians for the Prevention of Nuclear War. Hela deras rapport kan läsas här. Av rapporten framgå att dödsiffrorna är lågt räknade. Det kan röra sig om så mycket som 2 000 000 döda. Bland de döda finns inte bara de som direkt dött av bomber och granater, utan också de som indirekt dött till följd av svält, köld, brist på rent vatten osv. Till detta ska läggas alla som skadats eller befinner sig på flykt. Få människor i dessa länder är opåverkade av USA_alliansens anfallskrig.
I siffrorna ingår inte offren för Natos anfallskrig mot Libyen och proxy-kriget i Syrien. Inte heller de som dött i olika drönarattacker.
Man kanske kunde förvänta sig att dessa oerhört hemska siffror skulle få stort utrymme i västerländsk MSM, men det har i princip varit dödstyst. Detta är knappast ägnat att förvåna. Rapporten passar inte in i agendan om USA/Nato som försvarare av världsfreden och Ryssland som det stora hotet.
Som jag beskrev i mina förra blogg, "Dom kallar mig troll", har Nato och EU stadigt flyttat sina gränser österut. Man har nästan gått i militärisk takt.
Detta har naturligtvis inte gjorts av humanitära skäl, även om man gärna vill få oss att tro det. Länder som under överskådlig tid kommer att vara bidragstagare har införlivats att ekonomiska (billig arbetskraft) och militärstrategiska (Nato) skäl.
Det falska spelet hos Nato-vurmarna bland bloggare, journalister och krönikörer är att de kallar sig "försvarsexperter". Som sådana borde de se att Natos agerande uppfattas som ett hot av Ryssland. 200 mil gemensam gräns och en flottbas på Krim, där det i Ukraina genomförs en statskupp med öppet stöd av USA/EU/Nato, där 5 miljarder satsats bl a på att anpassa Ukrainas försvar till Nato.
Den ensidiga och tillrättalagda bild vi får av Ryssland och kriget i Ukraina är sådan som man kunde förvänta sig i den värsta diktatur och därför är den extra farlig. De flesta människor är passiva mottagare av information och de tror på den information man får i vad man tror är trovärdiga medier. Den som skrapar på ytan finner snart att vår västerländska media inte är ett dugg bättre än den i t ex Ryssland. Har vi läst något om att alla regimkritiska nyhetsmedier har stängts i Ukraina? Naturligtvis inte. Hur mycket skrevs det om massakern i Odessa där 40 personer mördades? Jag tror de flesta
svenskar inte ens hört talas om detta. Det var inget "je suis" då inte. Brottet är fortfarande inte utrett av ukrainska myndigheter.
Ryssland är långt i från ett perfekt land och vilket är det? Det är inte heller för att jag är någon ryssälskare, som jag bloggar och tweetar som jag gör. Putin är lika lite min idol som Gaddafi var det.
Som journalist av den gamla skolan reagerar jag på falsk och ensidig journalistik. Precis som jag reagerar på direkta lögner och undanhållande av fakta. Framför allt när det görs med syfta att få in oss i en krigsmakt, som sedan WW2 inte försvarat ett enda medlemsland, men bedrivit anfallskrig mot suveräna stater som Jugoslavien, Libyen, Afganistans och Irak.
Jag har 2 000 000 skäl att tacka nej till Nato. Hur är det med dig kära läsare?

Tidigare bloggar i samma ämne:
Dom kallar mig troll
Krims frigörelse följde internationella regler
Varför ingen kritik mot regimen i Kiev?
Massakern på Maidan var false flag

 .

fredag 3 april 2015

Dom kallar mig troll


Det finns ett gäng inflytelserika twittrare, bloggare, krönikörer med en svans av anhängare, som har fyra saker gemensamt:
  1. De vill ha ett starkt svenskt försvar
  2. De vill att Sverige ansluts till Nato
  3. De lider av ryssfobi
  4. De anser att alla som int delar deras uppfattning är troll, betalda av Kreml
Naturligtvis är även Gammelvargen ett troll. Om nu Kreml skulle betala mig, så vet läsare av denna blogg att jag då vid olika tillfällen varit avlönad av Gaddafi, Assange och Sture Bergwall.
Anledningen till att jag är ett troll, är att jag inte tror att Ryssland är det stora hotet mot världsfreden, utan USA/Nato. På twitter försöker jag efter bästa förmåga balansera den ensidiga ryssfobin bland ovanstående och bland MSM. Min ambition är att hålla mig välinformerad, vara kritisk och försöka skilja ren propaganda från verkligheten, vilken ska erkännas inte är lätt i dagens strida informationsflöde. Så småningom utkristalliseras vilka källor som är mer pålitliga än andra. Tyvärr ingår inte MSM bland dessa.
För att motivera ett starkt försvar behövs ett yttre hot. Detta behövs också för Nato att motivera sin existens. Behovet att Nato upphörde egentligen i samband med Sovjetunionens fall och upplösningen av Warzawapakten i början på 90-talet. Då lovade man också Gorbatjov att Nato inte skulle expandera österut. Vi vet hur det gått med det. Land efter land har införlivats, inte bara i Nato, utan också i EU. Detta har skett samtidigt som forna sovjetrepubliker plundrats av hänsynslösa oligarker och drivet dem mot svarta hål. Ett ekonomiskt svagt Ryssland kunde bara titta på när Nato flyttade fram sina bopålar.

Under 2000-talet har Rysslands ekonomi växt sig starkare. Detta har även medfört en ordentlig upprustning av försvaret för att möta det som landet uppfattar som ett direkt hot från Nato.

Ur försvarsstrategiskt perspektiv var Nato och EUs planer på att även införliva Ukraina i imperiet ett steg för mycket.
Med 200 mil gemensam gräns och flottbasen på Krim blev det en provokation man kände sig tvungna att reagera mot.
Jag ska inte lägga mer tid här på att motivera varför jag tycker rapporteringen från krisen i Ukraina är ensidig och därmed också falsk.
Ett mynt har alltid två sidor och om man nöjer sig med att bara beskriva ena sidan, ger man inte läsaren chans att själv bilda sig en uppfattning.
Det jag anger ovan är en anledning till att jag anser USA/Nato vara ett betydligt större hot mot freden än Ryssland. I varenda konflikt sedan WW2 har USA/Nato haft ett finger med i spelet. Bara under 2000-talet har cirka 2 000 000 miljoner människor dött och lika många drivits på flykt tack vare paktens aggression.
USA har 65 000 soldater utplacerade på drygt 600 baser runt om i världen. Landets olika NGO:s och NED har tillsammans med CIA ett finger inne i varenda land. NSA avlyssnar allt och alla.
När ni läser detta dör ytterligare människor direkt och indirekt av pakten och dess proxys.
Jag är inte motståndare till ett starkt försvar utanför Nato. Det finns mycket ett sådant kan göra som inte är direkt knutet till krig.
Framför allt är jag motståndare till krig och jag kan inte slita mig från att de som är extremt intresserade av miltära frågor också har ett intresse för krig, om än bakom datorn.
Däremot har jag svårt att se varför vi ska ingå i en pakt som öppet provocerar ett land som försvarar sin gräns för att motivera sin egen existens.