Fallet Assange samlar bara damm

Advokat Svante Thorsell har skrivit en utmärkt debattartikel i GB, "Fallet Julian Assange drivs av prestige". Det är bara ett fel, något fall drivs inte, utan har legat och samlat damm i en bokhylla hos Marianne Ny sedan åtminstone 2011.
Thorsell beskriver detta som en rättsskandal i paritet med "Fallet Quick" och Gammelvargen är beredd att hålla med, även fallen har få likheter i övrigt. Han skriver:
"Assangefrågan, Quickmålen och de kidnappade egyptierna har likartade egenskaper. De präglas av prestige, främst av jurister. Jurister som ifrågasatts och försöker rädda sig från nederlag på bekostnad av den rätt de är satta att tjäna snarare än härska över. Ibland till och med i juristlivets slutskede med pensionen inför dörren. Rättsstatens styrka är att den just tål att det felas, men kräver att det rättas där så har skett."
En annan jurist, före detta kammaråklagare Rolf Hillegren, skrev på SVD Brännpunkt att det är dags för Sverige att avsluta fallet Assange. Han hävdar att riksåklagaren på eget initiativ bör (ex officio) upphäva beslutet om återupptagande av förundersökningen, häva häktningsbeslutet och återkalla arresteringsordern.
Enklare vore förstås att han sparkade Marianne Ny i häcken och beordrade henne att åka till London och få det hela överstökat.
Något Gammelvargen inte kan få ur sitt huvud är tystnaden hos gammelmedia. SVD öppnade frågan för debatt, men missade att göra en journalistisk uppföljning genom att prata med riksåklagaren och Marianne Ny. Detta anser jag vara ett journalistiskt självmål
Att Expressen och Aftonbladet skulle göra det faller på sin egen orimlighet. Thomas Mattssons och Oisin Cantwells uttalade hat mot Assange är allt för välbekant.
Jag skrev om skrivbordshjälten Cantwell  här. Thomas Mattsson har ju haft hybris om Assange och Wikileaks. Bl a har jag frågat mig om Mattson har "Assange-komplex".
En gemensam nämnare för fallet Quick och Assange, är advokat Klänning, Claes Borgström.
Han sprang ut i media och grät vilket lidande Julian Assange åsamkat hans klienter. Den som orsak detta lidande var Marianne Ny med sitt åsnelika beteende. Varför agerar inte han för att fallet ska bli avslutat, inte minst för hans klienters skull.
Det hade varit hederligt av Claes Borgström att kritisera den som skall kritiseras, nämligen Marianne Ny! Någon hederlighet från det hållet är inte att förvänta sig.  
Det påstådda brottet ägde rum 2010. Vi skriver nu 2014. Nån jävla ordning måste det vara! Vilken redaktion vågar ta den kastade handsken och prata med riksåklagaren och Marianne Ny? Ärendet måste få ett slut, vilket det borde fått redan 2010, när åklagaren Eva Finné konstaterade att brott ite har begåtts.

 

Tankar kring journalister och sexbrott

Något Gammelvargen lärt sig genom åren, är att ha så torrt på fötterna som möjligt innan något publiceras. Det har inneburit frustrerade medarbetare och chefer. Dessutom har en del historier inte blivit så bra, som de verkade från början.
Ofta undrar jag hur det är med dagens kollegor? Hur mycket anstränger dom sig? Läser dom domar och förundersökningar innan man kastar sig över en story för att skriva en artikel eller krönika. En bildbyline verkar vara viktigare än sanningshalten i det man skriver. Inte sällan ligger ett TT-telegram till grund och inte sällan är detta redan rewritad. Några gånger har jag roat mig med att följa en story bakåt, ibland i fem led. Jag kan försäkra att mycket har ändrats under vägen.
Den som följer den Gammelvargen, vet att jag skrivit mycket om Julian Assange. Det jag skrivit hade inte varit möjligt utan tillbringa åtskilliga timmar med att kontrollera uppgifter, läsa förundersökningen, vad andra skriver osv. Det samma gäller andra frågor jag tagit upp, som Thomas Quick och Libyen. Jag vill minimera antalet felaktigheter, även om jag har en agenda.
När det gäller brottmål skriver jag inte om dem eller kommenterar dem utan att ha läst domarna. I flera fall har det blivit uppenbart att media ofta struntar i detta. Man intar en populistisk ställning och lägger sig i huvudfåran. Inte minst gäller detta sexbrott, där domstolar ofta får klä skott för att vara för släpphänta mot "våldtäktsmän".
Nu senast var det Lunds tingsrätt som hamnat i skottgluggen, sedan en person friats från åtal om våldtäkt. Statsåklagare Nils Schultz tipsade mig om Erik Hultgrens blogg. Denne har läst domen och det finns också en länk till själva domen för den som vill läsa själv. Hultgren menar att det är ett komplicerat fall, där ord står mot ord. Har alla andra som skrivit om fallet gjort sig besväret att läsa domen? Jag tvivlar!
Vad som egentligen hänt mellan två människor i ett stängt sovrum, vet bara dessa två. Det är heller inte säkert att de har samma uppfattning om vad som hänt, vilket detta rättsfall visar. Det är med andra ord ingen lätt uppgift domstolen står inför. Nu kunde man i och för sig gjort det lätt för sig och dömt som en högljudd opinion vill och fällt mannen. Det finns jurister som anser att kvinnan alltid ska bli trodd, vilket i sin tur medför att hela rättegången blir onödig. Går man inte så långt, vill man åtminstone ha omvänd bevisföring.
Det här är inga lätta frågor. Är man våldtagen bara för att man känner sig våldtagen? Kärlekens språk kan vara nog så svårt att tyda. I djurens värld är det lättare. Där parar man sig för att föra arten vidare. Honan löper och hanen är brunstig! Pang på och på några minuter är allt klart.
Människan har utvecklat det sexuella, eller gjort det mer invecklat om man så vill. Jag tror vi alla skulle bli mer eller mindre chockade om vi visste alla fetischer som förekommer i sovrummen. Så länge båda har samma fetisch är det inga problem, men om någon tror att man har det, men ena parten inte har det, uppstår problem.
En grundbult i svensk rättskipning, eller borde åtminstone vara, att ingen ska fällas om man inte är i det närmaste helt säker på att någon är skyldig, utom allt rimligt tvivel, som HD har uttryckt det.
Våldtäkt har ett högt straffvärde och vid fällande dom blir det mångårigt fängelsestraff. Dessutom ofta förlorat jobb och förlorade sociala kontakter. Lagstiftningen har formats så att det ska bli lättare att få någon fälld, men det innebär inte att man får göra avkall på rättssäkerheten. Priset vi får betala kan vara att någon skyldig går fri, men det får inte ske på bekostnad av att någon oskyldig döms.
Ovanstående dom kommer säkert att överklagas till hovrätten. Där är det inte säkert att utslaget blir det samma, oavsett tycker jag fallet visar, som så ofta, att allt inte är svart eller vitt

Dags för Stockholms universitet att syna bluffen Christianson

Jag vill inte längre betala din lön

Är det inte dags för Stockholms universitet att sopa rent framför egen dörr och syna bluffen Sven Å Christianson? Bortsett från hans uppenbara vetenskapliga kvacksalveri, måste man kräva att en med skattemedel betald tjänsteman svarar i telefon när media ringer.
Leif GW Persson går i en krönika i Expressen hårt åt Christianson och hans uppenbara brist på seriositet som vetenskapsman, samt han ovilja att svara i telefon.
I samband med rättegångarna om morden på Trine Jensen och Gry Storvik presenterade åklagare van der Kwast egen expert Sven Å Christianson en undersökning, som övertygade tingsrätten om att Thomas Quick hade unika kunskaper om morden.
LGWP var redan i samband med rättegången övertygad om att det var något lurt med undersökningen. Under tre år försökte han få tag i Christianson för att ställa några frågor, utan att lyckas.
"Ända fram till den 19 augusti 2003 då jag äntligen får tag på honom på hans telefon. Möjligen beroende på att jag ringt från ett annat nummer och särskilt glad verkar han inte heller."
LGWP frågar Christianson om han överhuvud taget pratat med Quick om frågorna i sin undersökning?
"Han har inte frågat Quick om detta. De som han pratat med, och som således har "svarat för Thomas Quicks räkning" det är exakt så han säger - är "huvudsakligen Seppo Penttinen och i viss mån Christer van der Kwast".
 När jag då förklarar att även detta är omöjligt eftersom de olika svar han gett inte låter sig smältas samman så löser Christianson sitt akuta problem genom att helt enkelt be mig fara åt helvete och slänga på luren"
"Thomas Quick var aldrig bäst i klassen den där gången som Sven-Åke Christianson demonstrerade hans unika kunskaper för Tingsrätten i Falun. Bäst var i stället Seppo Penttinen och Christer van der Kwast som hela tiden hade tillgång till facit i form av polisens egen förundersökning och dessutom lyckades med bravaden att "sammansmälta" de obegripligheter som deras misstänkte gärningsman meddelat dem under utredningens gång."
Nu är inte detta första gången Christiansons oseriösa "vetenskapliga" undersökning fördöms. I en artikel i Vetenskap och Forskning från förra året har man skrivit om en granskning Rickard L Sjöberg, docent i medicinsk psykologi gjort. Bl a är han inne på samma spår som LGWP, utan att ha facit.
"Under testet fick tio testdeltagarna sex timmar på sig att utifrån tidningsurklipp sätta sig in ”i rollen som gärningsman” och svara på 29 frågor om mordet på Trine Jensen respektive 27 om Gry Storvik. Dessa svar jämfördes sedan med de uppgifter som Thomas Quick lämnat till polisen under utredningen; med andra ord svarade han inte på samma frågeformulär som de tio andra. Frågan är om han ens svarade själv på alla frågor. En av de ”rätta svaren” från Quick är en beskrivning av hans beteende under en vallning som verkar ha skrivits av någon annan."
Expressen har naturligtvis försökt nå Christianson för en kommentarer, naturligtvis utan att lyckas. Christer van der Kwast vill inte kommentera LGWP, men säger:
- GW har passerat alla rimliga gränser som finns. Jag förstår inte varför han tillåts fortsätta publicera saker som detta, säger van der Kwast.

Och inte din lön heller

"Quick-lagets" talesman justitierådet Göran Lambertz uttalar sig naturligtivs, men nya grodor hoppar ur den munnen och man kan börja tvivla på om han verkligen är jurist.
- Det var inget märkligt i undersökningen. På ett eller annat sätt förmedlades Quicks svar från polisförhören till den vetenskapliga undersökningen. Det är det naturliga, säger justitierådet Göran Lambertz till Expressen.
Lambertz verkar inte förstå att det handlar om en mordutredning, inte en vanligt vetenskapligt experiment. Här stod en enskild människas öde på spel.

Gammevargen säger fy fan! Jag vill inte betala lönen längre till Christianson och Lambertz