Det var svarta rubriker som slog emot när jag öppnade datorn i morse. Upp till 13000 personer hade avrättats i Syrien utan rättegång enligt en rapport från Amnesty International. " Det har kallats jordens värsta plats: militärfängelset Saydnaya i Syrien". Så började Dagens Nyheter sin artikel. Tidningens reporter hade dessutom lyckats få tag i en person per telefon, som suttit i fängelset och kunde vittna om hur hemska förhållandena var. Vem Monir Fikh är och hur Terese Christianson kan gå i god för honom förtäljer inte historian.
Bränd av tidigare rapporter av olika slag från Syrien, kände jag att jag själv ville gå till källan och kolla, alltså läsa rapporten.
Sammanfattningsvis kan man nog säga att de 80 sidorna påminner om Nils Ferlin, alltså ganska magra. Det finns inga hårda fakta som stödjer Amnestys uppgifter. De bygger på hörsägen från 84 vittnen. Av dess har två eventuellt själva sett någon avrättning personligen. Av de mellan 5000 och 13000 som ska ha avrättats har Amnesty bara namnen på 36. Vittnena har man fått tag på via oppositionsgrupper utanför Syriens gränser (t ex Urnammu for Justice and Human Rights, the Syrian Network for Human Rights, and the Syrian Institute for Justice and Accountability). Samtliga arbetar för ett regimskifte i Syrien
Jag utesluter inte att avrättningar kan ha skett och att fängelset inte är Hilton precis, men rapporten är inget bevis på det man påstår.
Av de 84 personer som intervjuas har 31 varit fångar, 4 som tidigare arbetat på fängelset, 3 tidigare domare, 4 läkare, 3 advokater och anhöriga till nuvarande eller tidigare fångar.
En del har intervjuas av Amnesty i Turkiet, några per telefon, andra i Europa eller USA. Ett fåtal fanns kvar i Syrien.
Siffran på antalet avrättade bygger på vittnesmål från dessa och handlar om perioden mellan september 2011 och december 2015. Man har helt enkelt gjort om uppskattning efter vad vittnena berättat och då hamnar man på ett så brett spektra som från 5000 till 13000.
Inget av vittnesmålen känns verifierade på något sätt, utan bygger på vad man sett och hört. Mycket hörsägen.
Av alla vittnesmål är det två som kan ha sett några hängningar. Jag har svårt att tolka om de sett dem som närvarande vittnen, eller fått det berättat för sig.
59 fångar har förts från militärfängelset till civila fängelser och tros ha blivit avrättade där. En tidigare fängelsevakt har givit Amnesty namn på 35 fångar som blivit avrättade. Ganska magert utifrån en siffra på minst 5000.
Amnesty erkänner själva att dödssiffran är omöjlig att verifiera. Man har dock fått en lista på 375 namn från Syrian Network for Human Rights, som dött av tortyr och misshandel, alltså inte hängts utan rättegång. Men vi är fortfarande långt ifrån de 5000.
Rapporten innehåller satellitbilder hur kyrkogårdarna i Damaskus växt under kriget och påstås vara bevis på massavrättningar. Mellan 300000 och 400000 har dött i Syrien under kriget. Inte konstigt om kyrkogårdarna växer. En av bilderna föreställer dessutom Martyrerna Kyrkogård. Knappast troligt att avrättade fångar ges martyrstatus? Dessutom påstås i rapporten av kropparna dumpats i massgravar och det blir ganska motsägelsefullt med bilder på kyrkogårdar.
Den här rapporten känns som ett beställningsarbete i den kampanj som pågått sedan kriget i Syrien startade. Det känns som man är medvetna om att 98% inte kommer att läsa rapporten utan ta för givet att det som påstås och stämmer med hjälp av en kvällspressrubrik
Amnesty International
