Domen mot Daddy

Då har jag läst domen mot Daddy, Joakim Ramstedt, som jag bloggade om i går. Min rubrik var då att "samhället väljer att skjuta budbäraren". Efter att ha läst domskälen framstår detta ännu mera klart. Tingsrätten har fört ett långt och utförligt resonemang kring åtalspunkterna. Det är svårt att utan tillräcklig juridisk kunskap direkt påstå att rätten har helt fel till alla delar, men det verkar i mångt och mycket vara en tolkningsfråga. Däremot är det svårt att förstå varför Datainspektionens Göran Gräslund anmält fallet och varför åklagaren Henrik Johansson drivit det till åtal.
Vad man framför allt saknar är att publiceringen vägs in i ett större perspektiv. Vad har t ex publicerats på andra bloggar om fallet? Vilka andra bloggare har publicerat dokumenten, eller länkat till dem? Åklagaren har av allt att döma inte gjort någon egen utredning. Domen bygger helt på vad Daddy berättat. Och då måste jag ännu en gång ge underbetyg till alla journalister som läst domen och inte vågar gå vidare.
Daddy lade inte ut dokumenten i löpande text. De låg på en server och var sökbara från hans blogg. Den som ville läsa dem var alltså tvungen till en aktiv åtgärd. Datainspektionen fick ett anonymt tips om bloggen från någon på "motståndarsidan". När Daddy fick besked från Datainspektionen tog han bort länkarna från bloggen.  De låg dock kvar på servern och var sökbar för de som hade sparat de gamla länkarna, något som Daddy inte var medveten om. Det var också från "motståndarsidan" man på nytt gick till DI och tipsade. Detta gjorde att Daddy också tog bort denna sökmöjlighet. Denna del av åtalet har också ogillats av tingsrätten, men var tydligen ändå det som fick Gräslund att anmäla. Likaså har tiden före 5 januari 2010 fallit för preskription.

Generaldirektör Göran Gräslund

Jag har svårt att förstå Göran Gräslunds bevekelsegrunder för att anmäla fallet till åklagare. Är han och åklagaren ute efter att testa lagen och tyckte detta var ett lämpligt fall. Ville Gräslund visa på att man gör nytta på DI?
Bloggen hade vid tillfället 1000-1500 träffar dagligen. Detta innebär naturligtvis inte 30 000 besökare i veckan. Vi bloggare har våra trogna läsare, som tittar in i stort sett dagligen. Detta gäller speciellt för en blogg som Daddys, där det samtidigt förs en intressant debatt i kommentatorsfältet. Daddy publicerade också frekvent nya blogginlägg, vilket gjorde att få nya läsare tillkom på de gamla. Det är därför lite intressant när tingsrätten skriver:
"Med beaktan av personuppgifternas karaktär, samt den spridning dessa fått och riskerar att få , kan brottet inte bedömas som ringa".
Vad vet tingsrätten om spridningen? Hur många läste dem? Det har rätten inte en aning! Hur stor spridning är acceptabelt? På vilket sätt riskerar uppgifterna nu att spridas vidare? Om det finns någon med tillgång till dokumenten är väl vederbörande ansvarig?
Trots ett omfattande resonemang tycker jag inte att tingsrätten för i bevis att Daddys dotters personliga integritet kränkts. Daddy hävdar att han publicerat uppgifterna för att skydda sin dotters integritet. Det är också märkligt att tingsrätten anser att polisförhöret med dottern skulle handla om hennes sexualliv. Precis om Daddy påpekar, så har hon inget sexualliv. Ändå anser man att förhöret innehåller uppgifter som behandlar personuppgifter som rör sexualliv.
Vad gäller modern kan det väl finnas lite fog för tingsrättens resonemang, om man bortser från hela den svulst som uppstod i kölvattnet på Daddys blogg, där otaliga troll blandade sig i och där andra bloggar var mycket aktiva. I skenet av detta innebar inte publiceringen någon kräkning. Det var också hon som först avslöjande sin identitet i en kommentar på bloggen 2008. Det var också detta som fick Daddy att släppa anonymiteten på bloggen.
Det finns säker mer att skriva om domen, men det finns ännu större skäl att ta hand om den rättsosäkerhet som finns för många fäder. Daddy har på ett utmärkt sätt visat på detta. Tyvärr finns inget lex Maria att ta till när det gäller myndighetspersoners agerande. De verkar kunna gå fria ur vad som helst. Det finns många dimensioner i detta värda att ifrågasätta och diskutera.
Jag har tidigare bloggat om att "Alla barn har rätt till en närvarande mamma och en pappa". Detta borde vara ledstjärnan för myndigheters arbete.

Samhället väljer att skjuta budbäraren

Daddy, Joakim Ramstedt, fälldes idag av Uddevalla tingsrätt för brott mot personuppgiftslagen, PUL. Han dömdes till 50 dagsböter för att bl a publicerat en dom i en pågående vårdnadstvist, ett utdrag ur en barnavårdsutredning och ett polisförhör med den då 5-åriga dottern på sin blogg. Man väljer alltså att skjuta budbäraren, istället för för de som är skyldiga till denna rättsröta.
Det var Datainspektionen som anmälde Ramstedt efter ett anonymt tips. Datainspektionen säger enligt DN:

"– I vår bedömning av dessa inlägg lägger vi stor vikt vid att det handlar om personuppgifter av mycket privat karaktär om ett barn som figurerar i en vårdnadstvist, sade Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.– Undantaget för journalistiskt ändamål gäller inte om uppgifterna som publiceras är av rent privat karaktär, som i det här fallet."Ramstedt rättade sig efter Datainspektionens beslut och tog bort inläggen. Åklagare tyckte ändå att det fanns skäl att väcka åtal om brott mot personuppgiftslagen. Tingsrätten ansåg i linje med stämningsansökan att publiceringen medfört stor risk och negativa konsekvenser.
Jag har inte läst domen ännu och kan därför inte kommentera den i detalj. Jag kan dock inte annat än tycka att en bedömning av kränkningen mot en 5-årig flicka för innehållet på en blogg på Internet är väldigt subjektivt. Hur kunde flickan veta vad som stod i bloggen? Vem läste högt för henne? På vilket sätt blev hon kränkt?

Ramstedt och hans kamp för sin rätt att umgås med sin dotter har väckt uppmärksamhet och känslor sedan han valde Internet som en av scenerna för sin strid. Han har blivit symbol för många andra fäder i samma situationen, som inte själva har orkat ta denna eller som håller på att stånga sina pannor blodiga mot oförstående och enögda byråkrater på olika nivåer i samhället.
För den som följt med vad som hänt i Ramstedts fall, tagit del av handlingar och utlåtande i fallet, så måste man förstå att han känner sig som mitt i en mardröm, som han kämpar för att ta sig ur. Alla har inte varit positiva och på hans sida. Ett antal bloggare har valt att ta ställning för modern. Trådar på Flashback har diskuterat för och emot. Många inlägg har varit rent av motbjudande. Det som finns kvar när trollen dansat färdigt sin fåfängda dans, är ändå kalla fakta.

Tidningsartiklarna om rättegången var i många fall felaktiga. Likaså den första versionen om domen som kom på TT idag. (SVD)

Vårdnadstvisten var inte avslutad och är fortfarande inte avslutad. Ramstedt hade vid när han lade ut materialet umgängesrätt och skulle senare återfå även vårdnaden. Han hade inte alls förlorat vårdnadstvisten. Tvärtom lades förundersökningen om brott ner och psykolog konstaterade senare att det inte fanns något konstigt i flickans och faderns förhållande som tydde på övergrepp. Det fanns en historia av tidigare grundlösa anmälningar av olika slag. 

Förhoppningsvis kommer Ramstedt att överklaga domen till hovrätten och utslaget är av principiellt intresse, eftersom han publicerat offentliga handlingar. Kanske det till och med är något HD vill titta på?

Något som förundrat mig under den tid jag följt Daddys blogg, är varför gammelmedia inte tagit upp fallet. Varför är man så rädda för att gräva i denna rättsröta? Alla handlingar i fallet finns ju på dukat bord! Varför ingen myndighetsperson ställts till svar för sina handlingar är lika svårförklarligt. Eller kanske inte?

Joakim Ramstedt är idag vårdshavare. Ändå saboteras hans möjligheter att träffa sin dotter, trots att Socialstyrelsen gjort en utredning, där man bl a skriver:
"I utredningen skriver nämnden att flickan utsätts för psykiska övergrepp av sin mamma och mormor samt att flickan lärt sig att modern överger henne känslomässigt om flickan påvisar sina egna behov. Nämndens "absoluta" bedömning är att flickan behöver bo i ett neutralt familjehem. Flickan bor fortfarande med sin mamma och av dokumentationen framkommer inte hur flickan skall skyddas från de övergrepp som nämnden har konstaterat pågår."

Jag kan inte låt bli att citera ett inlägg på Flashback:
"Hörde just Göran Gräslund (Datainspektionen) på radion där han menar att han polisanmält just detta fall för att det var en så "flagrant" kränkning av den personliga intigriteten. I det här fallet dotterns.
På ett internet där människor hängs ut med namn och bild som varandes pedofiler. Där namngivna personer hängs ut som våldtäktsmän och mördare. Där till och med åklagarmyndigheten på sin hemsida publicerar namn och personnummer på en av domstolen friad sos operatör.
På detta intenet är en offentlig dom från en tingsrätt det mest flagranta Göran Gräslund kan hitta. Kan nån sponsra karln med ett par glasögon?
Var kommer alla jävla puckon i statsförvaltningen ifrån?"

Jag vill passa på att göra lite reklam för en demonstration som äger rum på Sergels Torg Stockholm den 13 maj. Demonstrationen handlar om alla barns rätt till båda sina föräldrar. Mer finns att läsa här.

Varggranskare på dubbla stolar

Besiktningsmännen från länsstyrelsen, Jimmy Carlsson och Göte Johansson

DN skriver idag om "varggranskare i dubbla roller". En av besiktningsmännen i Västmanland, Lars Björk, är också jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet. Björk besiktade den 30 december ett angrepp där en bordercollie skadades av varg från det så kallade Skultunareviret några mil norr om Västerås. Björk drog slutsatsen att det var en varg som attackerat efter att ha sett skadorna och hört hundägare på platsen vittna.

Det var Skultunavargarnas tredje angrepp mot hundar inom ett år. Det fjärde inträffade fyra dagar senare, när en jakthund dödades. Jägareförbundet meddelade då att man skulle ansöka om skyddsjakt hos länsstyrelsen.– Vi uppfyller kriterierna för det, sade Lars Björk till tidskriften Jakt och Jägare den 3 januari. Han uttalade sig då i rollen som jaktvårdskonsulent för Jägareförbundet i Västmanland.

Det finns fler exempel

Göte Johansson

Göte Johansson från Bengtsfors i Dalsland är besiktningsman i Västra Götaland. Han sitter i Svenska Jägarförbundets länsförenings styrelse. Dessutom gillar han att jaga älg med lösdrivande hund. Han jagar gärna varg och han är kritisk till den nuvarande rovdjurspolitiken. (Svenska jägarförbundet). Vidare är han ledamot av länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation, där han representerar jägarna. Här är några av delegationens uppgifter.
En viltförvaltningsdelegation ska besluta om övergripande riktlinjer för
1. viltförvaltningen inom länet,
2. skötsel av älgstammen och i förekommande fall för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna,
3. licensjakt och skyddsjakt inom länet, och
4. bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen (2001:724). Förordning (2010:242).
(Svensk författningssamling)
Problemet har också behandlats i en diskussion på Facebook
I en kontroversiell fråga som vargfrågan är det viktigt att man inte får misstänka jäv. DN skriver:

"Naturvårdsverket har delegerat till länsstyrelserna i varglänen att fatta beslut om skyddsjakt på varg. Besluten grundas bland annat på hur många vargattacker som sker mot tamdjur och hundar. En rekommendation från Viltskadecenter är att minst fyra attacker ska dokumenteras under ett år mot den ena eller andra kategorin djur.Länsstyrelsen tar hjälp av frilansande besiktningsmän för att dokumentera angreppen och ställer inte krav på att dessa ska vara frikopplade från särintressen i vargfrågan."
Det går säkert att hitta många fler exempel på dubbla stolar för den som har tid att leta.

Mattsson har Assange-komplex?

Expressens chefredaktör Thomas Mattson verkar ha Assange-komplex. På annat sätt går inte att förklara varför nämnde Mattsson  helt omotiverat blandar in Julian Assange och Wikileaks i en blogg som handlar om Berns Salonger och Eritrea.
"Expressens roll, då? Ja, vi fortsätter att försöka berätta hur diktaturen agerar mot sina medborgare i Eritrea och via sina stödorganisationer i exempelvis Sverige. Företrädare för regimen och dess anhängare är ungefär lika entusiastiska till Expressen som Wikileaks och dess anhängare, senast häromdagen publicerade ju Wikileaks-talesmannen nya – falska – påståenden om Expressen. Men vårt uppdrag är inte att söka beröm från Isaias Afewerki eller Julian Assange (Mattssons fetning). Vi ska nyhetsförmedla."
Vilka påståenden har Wikileaks publicerat och som är falska? Det får man inte veta, möjligtvis är det något man måste gissa sig till?  Eftersom en blogg publiceras på nätet har man en möjlighet, som inte finns i papperstidningen; man kan nämligen länka till det man påstår. Detta är något jag även tidigare noterat att Mattsson aktat sig för, när han har tunnt på fötterna.

Mattsson och hans tidning har en tid ägnat sig åt overfierad smutskastning av Julia Assange och Wikileaks. Jag har berört detta i mina bloggar:

"Hur bitter är Thomas Mattsson egentligen"
"Thomas Mattsson, en geting utan sting"

Det är naturligtvis ingen tillfällighet att Julian Assange omskrivs i samma andetag som Isaias Afewerki. Mattson och Expressen har en agenda, som går ut på att till varje pris misskreditera Assange och Wikileaks.
Jag har tidigare påstått att Thomas Mattsson är en ganska fåfägnd person, som gärna vill vara i centrum. Hans agerande får mig att tänka på en travestering av Snövit och de sju dvärgarna:
Mattson står framför den magiska spegeln och frågar: "Spegel, spegel på väggen där, säg vem som bäst i världen är?" Spegeln har tidigare svarat "Du", men helt plötsligt svarar den "Julian Assange" och Mattsson blir rasande. Han kommer dock aldrig att kunna pinka lika högt upp på väggen som Julian Assange!