lördag 15 december 2012

Skrivbordshjälten Oisin Cantwell


Oisin Cantwell heter en svensk skrivbordshjälte. Bakom sitt tangentbord är han modig, men han är ingen Clark Kent. Han kastar aldrig kostymen och ger sig ut i verkligheten som Fantomen. Han sitter tryggt bakom sin skärm. Inget värre kan hända honom att att 500 kommentarer slaktar det han skriver. Cantwell behöver inte vara rädd för att bli utlämnad till USA. Det finns inga amerikanska kongressledamöter som kräver hans huvud på ett fat. Det förekommer inge hemliga polisutredningar mot honom.
Oisin Cantwell är nämligen en ganska obetydlig person, bortsett från att han skriver en kolumn på Aftonbladet. I skydd av en ansvarig utgivare kan han underlåta att kan han nedlåtande kalla någon för  ett "fegt kräk". Han gör det i en krönika i Aftonbladet.
Jag måste säga att maken till dravel var det länge sedan jag läste och då skrivs det mycket dravel i svensk kvällspress. Jag förstår inte ens syftet med krönikan. Den kvalificerade dyngan som Cantwell presenterar saknar fullständigt substans.
Någon kritik mot Sverige, svenska åklagarmyndighet och överåklagare Marianne Ny, kan man inte hitta i krönikan. Cantwell måste ha läst förundersökningen och sett på vilken svag grund den vilar. Varför skriver inte Cantwell om hur nämnda myndighet och nämda överåklagare gång på ljugit om varför man inte kan åka över till England för att förhöra Assange. Istället agerar verderbörande krönikör som en gammal gödselspridare, som sprättar dynga omkring sig.
Nej, Oisin Cantwell, detta var dåligt, otroligt dåligt. Om det delas ut någon journalistiskt dyngpris, ligger du bra till

.

5 kommentarer:

  1. Cantwell passar väl in i begreppet Presstituerad. Frågan är vems ärenden han går?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår syftet med krönikan i Aftonbladet,
      Oisín Cantwell går tidningens ärende,krönikan flörtar rått med målgruppen som redan vet att Assange är skyldig.
      Objektiv information utan värdering skulle enbart skada Aftonbladets image som feministisk tidning.
      I en krönika som här kan Oisín Cantwell bre på och vara helt subjektiv.

      Jag har läst polisrapporten och känner även mönstren hur politisk media via "Presstituerade" sprider bottenlös journalistik mot personer som avslöjat oegentligheter.
      Huvudsyftet är egentligen en 'to cover up'

      Jag tycker att Cantwellkrönikan är sinnebilden för hatspridning i pressen.

      Radera
  2. Han går säkert sitt eget stora egos ärenden i fösta hand

    SvaraRadera
  3. Tja. Han har ju rätt i det han skriver om Julian Assange i alla fall!

    SvaraRadera
  4. Även personer med brister och misunnsamma, fördömande personer är människor.

    SvaraRadera

Kommentera gärna, men använd någon form av namn, eftersom det är svårt att svara anonyma.